DU måste SJÄLV ha koll på ekonomin

Som ägare, styrelse och VD får du aldrig lita på att någon annan har koll på ekonomin. I dessa roller fattar du avgörande strategiska beslut och därför har du en skyldighet att förstå de ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna fullt ut. Jag har tyvärr själv fått inse den hårda vägen vad det innebär att slarva med den skyldigheten.

Jag har de senaste åren varit involverad i ett drygt tiotal företag som ägare, styrelseledamot och/eller VD. Jag anser själv att ekonomisk kunskap är en av mina största styrkor som entreprenör och investerare, i synnerhet den del av ekonomin som är direkt kopplad till verksamheten, t e x budget, prognoser, prissättning, lönsamhetsanalyser och finansieringsfrågor. Ändå kan jag se tillbaka på ett par fall där jag i högsta grad är medskyldig till flera år av för dålig lönsamhet till följd av bristande detaljkontroll på ekonomin. Detta är naturligtvis under all kritik.

Under en konjunkturcykel genomgår alla företag ekonomiskt ansträngda perioder. Då ställs beslutsfattandet på sin spets och då blir den ekonomiska kontrollen central. Oavsett om det handlar om att bolaget går med förlust eller bara råkar ut för en kraftigt minskad vinst, så är huvudfrågan ofta densamma: Hur mycket behöver vi minska kostnaderna?

Frågan är enkel, men svaret kräver ofta detaljerad kunskap om flera olika parametrar:

• Hur länge och hur mycket kommer intäkterna att fortsätta gå ner innan det vänder upp?
• Är det enbart ett konjunkturellt problem eller krävs strukturella förändringar för att intäkterna ska vända?
• Vilka är dessa strukturella förändringar och hur lång tid tar det innan de ger effekt?
• Vilka kostnader kan vi dra ner på utan att det på kort eller lång sikt bidrar till att intäkterna minskar ytterligare?
• Är detta ett bra tillfälle att avveckla delar av verksamheten som aldrig har varit lönsamma och vilka delar är detta i så fall?

Den här typen av frågor är vitala att kunna förhålla sig till. I vissa fall finns inga enkla svar, därför skriver jag medvetet ”förhålla sig till”. Det kräver ofta en kombination av omvärldskunskap, verksamhetsförståelse och ekonomisk kontroll. Allt för många litar dock på sin erfarenhet kring de första två och slarvar med den ekonomiska kontrollen.

I mitt eget fall så har jag som ägare/styrelse bidragit till att framgångsrikt lotsa ett antal företag genom tuffare perioder, mycket tack vare detaljkunskap kring ekonomin. Tyvärr har jag också i några fall under de senaste åren delvis misslyckats med detta och lärdomen är tydlig:

Om du har en magkänsla att ledningen fattar fel beslut genom att överskatta intäkterna och därmed acceptera för höga kostnader, då måste du kunna stödja din uppfattning med faktabaserade ekonomiska argument, annars tvingas du lämna tolkningsföreträde till andra och då är risken stor att besluten fattas mot ditt bättre vetande.

Kontroll över hur ekonomin ser ut i ett företag är inget man får enbart genom att läsa igenom en resultat- och balansräkning. Det kräver att man under lång tid följer ekonomiska nyckeltal som t ex orderingång, försäljningssiffror, bruttomarginaler, resultat, budgetavvikelser, lönsamhet på olika kunder och produkter, omsättning per anställd och kostnad per anställd och relaterar dessa ekonomiska fakta till vad som händer i verksamheten och omvärlden. Då börjar du snart se samband och den dag du känner att bolaget är på väg åt fel håll, så vet du vilka siffror du ska titta på för att visa övriga vad som är fel och vad man bör göra för att komma på rätt väg igen.

Att kunna underbygga dina åsikter med ekonomiska argument är värdefullt både för dig och för styrelsen/ledningsgruppen som helhet. Det bästa är naturligtvis om alla i gruppen har tillräcklig ekonomisk koll på bolaget för att kunna göra det. Det betyder inte automatiskt att det alltid är det ekonomiskt mest rationella valet som är det bästa, men det betyder att risken att man fattar dåliga beslut som en följd av okunskap är betydligt mycket mindre. Alltför ofta är det dock så att någon slentrianmässigt alltid hävdar att man ska skära kostnader så fort man närmar sig ett minusresultat medan någon annan alltid tycker att man ska vänta ett litet tag till och se om det vänder. Båda ståndpunkterna tillför väldigt lite, även om den förste kanske kan anses som sund medan den andre ofta är direkt farlig.

Nyckeln är att kombinera sin kunskap om omvärlden och verksamheten med en så god ekonomisk förståelse att man med stöd av fakta kan argumentera för när det är rätt att vänta med nedskärningar och när man snarare ska skära lite mer än vad man egentligen behöver. Eller omvänt, när det är rätt att investera och nyanställa för att möta en förväntad intäktsökning och när det är rätt att avvakta. Många har en bra magkänsla för detta, men utan faktabaserade argument kan det vara svårt att få igenom sin linje.

Kom ihåg att magkänsla sällan är något annat än ett mycket fint destillat av erfarenheter och fakta!

Tillbaka